lördag 15 februari 2014

Min älskade mamma

Jag har inte skrivit om detta tidigare ...
Under tiden som detta pågått och pågår har jag skrivit och skrivit, om mina känslor,  vad som händer runt omkring våran familj , hur folk reagerar .
Allt för att inte jag ska drunkna ...

Min mamma 66 år fick ont i sin axel, envis som en blå gris vägrade hon åka till doktor till en början. Tillslut fick jag och min bror nog och tvingade in henne fredagen den 5 oktober till akuten.


Från mina anteckningar :

" Mamma sitter vid bordet och tittar på oss, min bror steker omelett o bacon till frukost åt henne och jag springer runt med dammsugaren. Då hon ätit dåligt den sista tiden så ”tvingar” vi i henne mat. Hon sitter och håller i sin arm som värker. Hon hade fått en röntgentid 2 veckor framåt men jag o bror inser att detta inte kommer funka. Då jag kom dit under veckan och mamma inte kan klä på sig själv, laga mat och dona pga. värken. Så mot hennes protester åker vi mot akuten den fredags morgonen alla 3.  Vi är inne vid 10, väntan är tråkig som alltid. Hon får åka till röntgen, mamma säger de tittade så konstigt på mig när röntgen var klar säger hon. Ähh det skojar vi bort.

Vid 14 åker jag hem för att hämta barn, och bror stannar kvar. Jag lämnar barnen till min man och jag är på väg mot Falun igen vid 16 för att byta av bror, då ringer han på min telefon.                       Jag står i fredags trafiken mitt i Falun. Han säger bara kommer du snart, de har hittat en tumör i axeln….       Han är tyst och säger inge mer, ja jag kommer strax säger jag.

Parkerar bilen och skyndar mina steg mot akuten…..

Mamma och bror står utanför o röker….

Jag tittar på mamma hon möter min blick, jag ser hur underläppen darrar och hon har panik i ögonen. Kan bara krama henne, hon gråter och jag kan inget säga. Tittar på bror han tittar på mig och vi är bara tysta. "
 
 
Så började det hela...
 
Obotlig cancer i hela kroppen, lungor, skelett, lymfor o hjärna.
 
Tårarna rinner nu, jag bara känner hur det knyter sig i magen ...
Jag ska dela med mig av resten av våran resa....
 
 

1 kommentar:

  1. Ååå, kramar om ! Som vi sa i går ,det är bra att få ur sig på ett eller annat sätt! Tänker på dig! Kramen <3<3<3

    SvaraRadera